Jesus är som Jack Bauer

jack bauer”Jesus är som Jack Bauer” utropade min svägerska, när vi hälsade på dem i helgen. Ett ganska roligt citat, som jag ”lovade” henne att blogga om. Att Jesus skulle vara mer lik Jack Bauer än den svenska och västerländska bild vi har av honom. En hjälte, som slåss, skjuter, dödar, jagar terrorister och beter sig i andras ögon som en galning. En man som är villig att gå över alla möjliga gränser, för att rädda sitt land från alla hot som kommer mot USA (såklart). Ser ni likheten? På bilden är de ju ändå hyfsat lika…

Såklart så raljerar jag lite och skojar med min svägerskas uttalande, men grejen är ju ändå det att jämfört med vår svenska och västerländska bild av Jesus så skulle man nog kunna hävda det hon gjorde. Jesus är nog mer lik Jack Bauer än vår snälla, blåögda, ständigt lugna och fromma bild.

Ett par exempel… Vid en av de största högtiderna som Judarna hade (Påsken), där ofantligt många människor samlades i Jerusalem för att fira, så bestämmer sig Jesus för att rensa ett helt tempel från alla som sålde och köpte duvor, lamm m.m. Han går fullkomligt bärsärk på området och välter v a r e n d a bord som finns inne i templet. Han skriker, ropar åt alla, gör en piska och jagar ut människor med orden ”mitt hus ska kallas ett bönens hus, men ni har gjort det till ett rövarnäste”.

Middle-Eastern-JesusEn annan gång så kommer det en rik man till Jesus och frågar helt ärligt vad han ska göra för att få evigt liv. Antagligen en inflytelserik person, många kontakter och säkert i våra ögon en stor resurs för Guds rike. Tänk vilka dörrar en sådan person skulle kunna öppna? Hur många människor skulle kunna få höra om Jesus genom en sådan kontakt! Jesus verkar däremot ha ett helt annat mind-set. Han går rätt på den där ömma punkten och trycker hårt direkt- ”sälj allt du äger och dela ut till de fattiga… kom sedan och följ mig”.

Om vi även tittar på några ”one liners” från honom kan vi ex nämna ”om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor… även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge” eller ”varför kallar ni mig herre, herre, när ni inte gör vad jag säger”. Tuffa ord från en person som inte verkar vara ute efter att bli omtyckt.

Som troende i vår tid, eller lärjunge som man även kan kalla det, så funderar jag ibland på varför vi inte har mer problem med Jesus än vi till synes har. Hur kan vi som lärjungar i Sverige fortfarande leva i sådant överflöd av pengar, materiella tillgångar och lyx utan att bli provocerade av det här? Hur kan kyrkor sitta på miljoner You-Had-One-Job-shutterstock_91684922i kapital och lägga så enorma resurser på fastigheter utan att ens överväga alternativet att sälja allt och hjälpa sina troende syskon som dödas för sin tro nere i Syrien?? Hur kan kyrkor och lärjungar syssla med s å mycket annat än det Jesus faktiskt bad oss att göra – att göra lärjungar, lyssna och göra??? Vi ska skapa verksamheter, ha styrelsemöten, fixa bokföringen, planera barnverksamheten och starta second hand. Allt bra – men gör det lärjungar?

Du kanske tycker att jag är onödigt svartvit, att Jesus faktiskt inte är såsom jag beskriver. Men grejen är den att om vi läser berättelserna om Jesus, utan att ta på oss våra svenska och ibland religiösa glasögon, så kommer du att upptäcka att Jesus faktiskt ä r relativt svartvit. Det finns inte så mycket gråzon i honom. Det är antingen på- eller av. Antingen lärjunge- eller inte. Det är problematiskt, jag vet! Jag har själv stora problem med honom från tid till tid. Grejen är bara att jag inte kan göra så mycket åt det. Jesus är den han är! Han kanske inte är Jack Bauer, men jag funderar på om han inte är mer lik honom än den bild vi ofta målar upp för oss själva.

Från generation till generation

För ett tag sedan såg jag en film som heter ”Children of Men”. Filmen handlar om ett framtida samhälle, där alla världens kvinnor av någon underlig anledning slutat vara fertila och därmed oförmögna att föda barn. Inga nya barn föds och populationen går mot undergång. ImageStoryn är sedan att huvudpersonerna mirakulöst hittar en kvinna som är gravid och hur de får beskydda henne från faror och experiment. Den här filmen fick mig att tänka till. För det första så blev jag väldigt tacksam över att vi fortfarande kan få barn! Vidare så insåg jag att i princip så är hela världens befolkning bara 1 generation från att dö ut. Vi är alla fullkomligt beroende av att nya barn kommer till och att nya generationer föds fram – annars är det slut. För tillfället har Kina världens största befolkning, med ca 1,3 miljarder invånare, men vad händer om 1-2 generationer bort – när landet infört en maxgräns på 1 barn per familj? Med ett sådant tänk, så kommer deras population att halveras inom ett halvt sekel. Det är intressant att tänka på…

Utifrån filmen har jag börjat tänka på det här med vidare generationer, och då inte bara utifrån ett biologiskt perspektiv. Jag tänker på sociala generationer, etniska, men även i form av generationer utav vänner. Det jag menar är att mina vänner har andra vänner, som har andra vänner och som i sin tur har andra vänner – ”generationer” utav vänner. I dessa generationer, hur vi än definierar dem, så påverkar vi varandra. Vare sig du är mamma/pappa, ledare, pastor, storebror, lillasyster – människa – så har du inflytande och påverkar andra människor. Det jag plötsligt inser är att hur vi använder det, kommer att avgöra och påverka kommande generationer. Förmedlar vi hopp, så kommer det att spridas. Förmedlar vi besvikelser, så kommer det att spridas. Vi föder fram generationer, med våra val och vårt agerande.

Det som därför blir viktigt är att inse och förstå hur du och jag måste se längre än bara till oss själva. Vi måste se längre än till våra egna sammanhang och faktiskt längre än till de människor vi möter idag. images (3)För det slutar inte med de människor vi ser idag, utan de bär det vidare till dem de möter, som bär det vidare till dem de möter osv. Vi föder fram generationer, vare sig vi vill det eller inte. Utmaningen ligger i att göra det på bästa möjliga sätt – med Jesus i centrum! Hur vi ”förmedlar” Jesus, genom vårt tal och våra handlingar, påverkar hur vidare generationer kommer att uppfatta Jesus. Ett stort ansvar, men samtidigt en fantastisk möjlighet! För lyckas vi att förmedla Bibelns Jesus vidare i generationer, då är det långt ifrån en omöjlighet att göra hela Sveriges befolkning till lärjungar av Jesus. Världen började med 2 människor – vi är nu strax över 7 miljarder! I´m just saying…

Bli mindre – Bli fler!

Det är nästan fantastiskt vad dagar kan gå fort! I alla fall när man har roligt, om man nu kan kalla att byta fönster på huset roligt. IMG_1430[1]Jag har nämligen den senaste veckan varit helt upptagen i tankar och handling av att riva ut våra gamla fönster och installera nya. Snål-Håkan ville nämligen inte betala hantverkare till att göra det, utan som den karl jag är så gjorde jag det själv. Ska någonting bli gjort, så ska man göra det själv – tror jag… Bytet av fönsterna är i alla fall huvudsaken till att det varit tyst på denna blogg den senaste veckan. Resultatet av allt slit kan ni se på bilden bredvid.

De senaste blogginläggen har fokuserat på församlingen som en liten gemenskap, där jag tror att vi på bästa sätt kan gestalta det lärjungaliv vi är kallade att leva. Det är där vi på bästa sätt kan älska varandra, bära varandra, dela allt och uppmuntra varandra till efterföljelsen av Jesus. I en större gemenskap blir anonymiteten lättare, att alla kan dela någonting blir svårare och möjligheten av att vara en konsument utav kyrka blir än mer påtaglig.

Jag har insett att genom att säga ovanstående, så finns det vissa människor som tjuter av glädje och stänger in sig i sin lilla gemenskap – eftersom det är där de lever som ”äkta” lärjungar. De stänger ute sig från omvärlden, samlas i sin inneslutna grupp och upplever Jesus tillsammans vecka efter vecka. BildDen sortens gemenskap tror jag dels inte kommer att överleva särskilt länge, men den behöver även ett botemedel – mission. Den behöver en utåtgående rörelse, ett utflöde för att inte riskera att bli mer lik en sekt än en församlingsgemenskap. En församling, oavsett om den är stor eller liten, existerar inte för sig själv. Församlingen är inte till för sina egna behov, utan är till för omvärldens. Vi är inte, som Jesus sa, kallade till de ”friska” utan till de sjuka och sårade.

När jag menar att vi bör vara en liten församlingsgemenskap, så menar jag alltså inte att vi ska bli färre lärjungar till Jesus. Jag vill ha många fler lärjungar! Tvärtom menar jag att för att vi ska kunna bli fler lärjungar, så behöver vi bli mindre – men med ett ännu större fokus på mission. Jag drömmer om en rörelse utav församlingar, som planterar församlingar, som i sin tur planterar nya församlingar, som vidare planterar nya församlingar. Församlingar som lever för att berätta om Jesus, vittna om hans kärlek och visa på att Han lever idag. När vi får se detta i Västerås och i Sverige, så tror jag på allvar att vi kommer få se ett förvandlat Sverige. Inte för att vi lyckats få tillbaka något sorts inflytande som kristendomen hade för 100 år sedan, utan för att alltfler människor fått sina liv förvandlade av Jesus.

Lydnad och Kung David

Den kommande hösten innebär en hel del förändringar för mig och min familj. Under de senaste 3,5 åren har jag jobbat som budchaufför, där jag farit (ja, det är ett ord!) omkring och levererat, samt hämtat paket av olika slag. Men till hösten har jag tagit tjänstledigt från det för att studera till redovisningsekonom. Det är en tvåårig utbildning och den handlar precis om det namnet syftar till  – redovisning och ekonomi. Det är någonting jag länge funderat på att studera, men som av olika anledningar inte riktigt blivit av förrän nu. Det ska bli riktigt roligt och kul att få göra någonting helt annat än tidigare.

Samtidigt så gör jag detta av andra anledningar också. Mitt arbete som chaufför gav bra med pengar, säkerhet i form av fast anställning och trygghet i ekonomin. BildProblemet var bara att det tog alldeles för mycket tid av vad vi flyttade till Västerås för att göra – att arbeta för en rörelse av lärjungar till Jesus som i sin tur gör fler lärjungar. Det var därför vi flyttade hit och det är därför vi är här! Till en början tänkte jag att det kunde ske samtidigt som vi sysslade med annat. Plugg, heltidsarbete m.m. Vad jag insett är att det inte verkar funka särskilt bra för oss, eller snarare sagt så funkade det inte så bra med just mitt arbete. Det var arbetet som tog all min kraft, det mesta av min tid och mitt fokus. Guds rikes arbetet, som jag väljer att kalla det, blev mer och mer nedprioriterat. Därför blev det en smidig lösning att börja plugga, där det ges utrymme för mer flexibla tider och därmed mer tid för Guds rikes arbetet. Dessutom är det givetvis någonting jag vill plugga!

En sak som föranlett denna förändring är en insikt av att jag måste göra det Gud sagt åt mig att göra. Jag kan inte fly det, inte vara sparsam med det eller göra det halvdant – jag behöver ge mitt hjärta till det fullt ut! I tid, engagemang och fokus, vilket jag inte lyckats göra med mitt nuvarande arbete. Jag kan inte likt Kung David, som det berättas om i Gamla Testamentet, strunta i vad Gud säger och göra som jag vill. För i 2 Samuelsboken kap 11 så kan vi läsa hur David struntar i uppgiften att vara Kung över Israel och istället stannar hemma för att ta det lugnt. Han ska egentligen leda sin arme ut i krig, men stannar istället hemma och sänder en annan. Det låter kanske inte så farligt och i våra öron kan det till och med låta logiskt. Han måste ju få vila, ta det lugnt och ta tid till återhämtning. Det måste ju Gud fatta, om någon. Resultatet av hans olydnad blir horribelt! Istället för att göra sin uppgift, ser David en annan mans hustru – blir rent ut sagt tänd på henne och ligger sedan med henne. Hon blir mot alla odds gravid av detta, vilket självklart ger David panik. I sin synd får David tanken att skicka ut hennes man i det värsta kriget, för att sedan informera den berörda befälhavaren att de inte ska skydda honom ute på slagfältet. Mannen dör givetvis och David kan sedan, utan misstankar, gifta sig med kvinnan. Allt detta föranleds utav att David inte gör det Gud sagt till honom att göra – att vara Israels Kung. Han ignorerar uppgiften, sköter den slentrian och tror att det inte är så viktigt. Resultatet blir fruktansvärt, både för andra och för honom själv. För när allt detta skett kommer en profet till David och avslöjar allt han gjort. David, som dittintils hållit allt hemligt, inser sitt fel och ångrar sig. Han blir förlåten av Gud, men får samtidigt leva med konsekvenserna av det – i form av att hans son dör. Efter detta ser vi däremot en förändring hos David. Han blir trogen det Gud sagt och i en psalm (Psalm 51) läser vi hur David därifrån inser allvaret i att inte lyda Gud.

För mig har denna berättelse klingat högre och högre, den senaste tiden. Jag måste göra det Gud säger åt mig att göra – för andras och för min egen skull. Det är Han som bestämmer och jag kan inte gå omkring i livet, levandes endast för att tjäna pengar samt ha ett gott liv. Jag är inte skapad endast för ett gott liv, jag är skapad för att göra det Gud sagt åt mig att göra. Vad är du skapad till? Och hur är du lydig det?

Power Meet och Jesus

Här i Västerås är det för närvarande festivalstämning runt hela staden. Eller i alla fall om du är en raggare, eller gillar att titta på fina (?) bilar. Det är nämligen Power Meet. 

BildPower Meet är en årlig händelse här i Västerås, och det är världens största bilträff med amerikanska bilar. Det är fler bilar, mer folk, mer marknad än du kan tänka dig. Att ta sig fram med bil i stan, är under helgen en näst intill omöjlighet.Det kommer över 20 000 bilar och besökare från över 40 länder. 
I år är det 36:e gången man anordnar denna tillställning, och med tanke på intresset så är det knappast den sista. Vissa spyr galla över den här helgen och många västeråsare flyr staden dessa dagar. Andra ser det som årets tillställning och planerar hela sin semester kring eventet. 

Inför denna helg så insåg vi i församlingen att detta är ett gyllene tillfälle att möta människor, berätta om Jesus och be för sjuka. Något bättre tillfälle att nå många människor, på ett och samma tillfälle kan vi knappast få. Så med början igår och under denna dag så går vi omkring på stan. Vi pratar med alla möjliga. Vi ber för sjuka. Vi berättar om Jesus och under gårdagen slogs jag av vad många som faktiskt ville prata. Inte en enda gång möttes jag av någon som sa blankt nej och inte ville prata med mig. Och jag pratade med många! Inte heller möttes jag så mycket av någon suspekt blick, när jag frågade om någon hade ont eller var sjuk, och om jag kunde få be för dem. Istället var reaktionen oftast att jag gärna fick be för dem, eller att de hade någon vän som de drog till mig – så att jag kunde be för den. Vid ett tillfälle var det till och med en kille som övertalade sin onyktra kompis att jag skulle be för honom med orden ”Jesus kan fixa allt!”. Jag tackade för hjälpen och bad sedan för honom. 

Anledningen till att vi ville göra detta, och att vi ofta går ut på stan för att göra detta, är att det är så vi anser att församlingen ska vara. Några som går ut till människor, där de är och möter dem där. BildInte några som går ut och sedan försöker dra folk till något möte eller kyrkolokal. Vi samlas hellre där människor är, är församling där de är och gör lärjungar till Jesus där de är. Alltför ofta så har vi som församlingar suttit i våra hem, gått till våra kyrkor (hur gör man egentligen det, i biblisk mening?) och väntat på att människor plötsligt ska inse att kyrkan är svaret och strömma till oss. Var har vi egentligen fått den tanken ifrån? För jag kan då rakt ut säga – här och nu – den är inte biblisk! Jesus satt inte i himlen och väntade på att vi skulle komma till Honom – Han kom till oss. Jesus sände inte apostlarna med den helige Anden och sa att allt folk skulle komma till dem – Han sa Gå Ut! Församlingen föddes, existerar och uppstår alltid i en utåtgående rörelse. Detta är någonting vi troende behöver förstå och ännu mer agera utifrån, om vi vill vara bibliska.