Lämna de friska?!

Den här hösten har verkligen inte blivit som jag tänkt mig! Jag hade så många saker planerat, saker att sjösätta och saker att vidareutveckla. Istället har hösten präglats av sjukdom och ett antal besök på Västmanlands sjukhus. Nu börjar dessa besök bli färre och färre, vilket även gjort att drivet och engagemanget sakta börjat komma tillbaka. Läkarna och personalen vi mött på sjukhuset har varit helt otroliga i sitt bemötande och jag har verkligen inte känt igen mig i den bild som media målat upp av svensk sjukvård.

Kanske utifrån dessa erfarenheter, så har jag den senaste tiden tänkt väldigt mycket på en sak som Jesus sa när han mötte en kille som hette Matteus. Matteus var en tullindrivare och milt sagt inte särskilt populär av någon i dåtida Israel. matthewTullindrivare var ökända för fifflande och att ta ut alltför stora påslag på den redan höga avgiften som romarna krävde. Det var till och med så illa att de inte ansågs duga till att vittna i rätten, eftersom man visste att det inte gick att lita på dem. De fick inte komma in i synagogorna och deras pengar togs inte emot som gåvor till templet.

När Jesus möter den här mannen, så förväntar sig nog de flesta (då kanske speciellt judarna) att Han skulle gå till rätta med Matteus. De ville säkert att Jesus skulle berätta hur fel han hade och hur mycket skada som han faktiskt skadade många människor. Jag tror till och med att även Matteus själv förväntade sig det. Jesus gör inte det, utan istället bjuder Han in Matteus att bli en lärjunge. Jesus följer sedan med Matteus hem och festar med honom och hans vänner. maxresdefaultDetta får den religiösa eliten att gå i taket! ”Hur kan Han, som menar sig vara en helig man, festa och umgås med prostituerade och tullindrivare?!”. Just då så säger Jesus det jag fastnat för – ”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka”.

Utifrån den här berättelsen så har jag insett några saker, som jag försöker börja leva efter. Det ena är en insikt av att Jesus sänder mig och alla som tror på Honom till de sjuka, inte de friska. Då menar jag inte människor som absolut måste vara fysiskt eller psykiskt sjuka. Nej, det handlar snarare om människor som inser att de är i behov av hjälp – Jesus hjälp! Det andra jag inser och börjar leva efter är att om personerna jag möter anser sig vara friska, så lägger jag inte ner mer tid eller engagemang på dem. För varför skulle jag göra det? De vill inte ha någon hjälp och de vill inte veta något om Jesus. Då tror jag snarare det är bättre att lägga mer tid på de som faktiskt behöver hjälpen, än att övertyga andra att de faktiskt behöver hjälp.

Detta har blivit något av en islossning för mig. Så många gånger har jag trott att det är bra att år efter år spendera tid med människor som inte känner Jesus, men som inte vill veta något om Honom. ”Man vet ju aldrig när de kan ändra sig”, har jag tänkt. Givetvis är det sant att man aldrig vet och att människor kan ändra sig, men lika sant är det att andra människor vill veta vem Jesus är idag. Därför blir valet väldigt klart för mig – vi bör spendera mer tid med de som vill veta vem Jesus är idag, än med de som inte vill. För det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.

Starta fyrverkerierna!

Sitter för tillfället och lyssnar på Katie Herzig, en amerikansk singer-songwriter, och känner mig förvånansvärt glad. Jag har haft en kanonhelg, där jag mött många nya men även gamla vänner. Det har varit en helg som handlat väldigt mycket om pionjära arbeten och nytänkande kring församling. En kille från England, Peter Farmer, var i Stockholm och han stod för tankarna och resten av oss funderade över hur de kan influera våra egna sammanhang. Det har varit många idéer, förslag till initiativ och mycket ”out-of-the-box” tänkande för många.

Anledningen till att jag känner mig förvånansvärt glad, ja nästan likt ett barn inför julafton, är såklart att helgen varit väldigt bra. Jag är en människa som går igång på pionjära saker och utmanande idéer, så att denna helg inspirerat mig är kanske inte helt oväntat. sparks_smallSamtidigt så är det något annat som skapat en glädje i mig, ja mer likt ett hopp som jag har svårt att sätta ord på. Känslan är att en gnista har tänts, som om någon har tänt på stubinen och jag bara spänt väntar på att fyrverkerierna ska börja! Jag vet, det låter kanske lite flummigt men det är nog det närmaste jag kommer till att kunna beskriva det.

Den här känslan började faktiskt redan innan helgen, med att jag en kväll la mig och i desperation ber till Jesus. Jag säger att nu orkar jag inte ha den här tomheten inom mig längre (som jag beskrev i förra bloggposten), utan nu får du faktiskt komma och hjälpa mig! Jag somnar och när jag vaknar så är den första tanken som poppar upp i mitt huvud ”Jag har hjälpt dig Håkan”. Morgonen efter så vaknar jag upp med samma tanke och för första gången på länge så känner jag mig verkligen älskad av Jesus. Inte för att jag gjort någonting bra, presterat något bra utan bara för att Han älskar mig.

Efter dessa mornar så har tankar som ”Jag borde vara en bättre ledare”, ”jag borde vara bättre på att höra av mig”” eller ”jag borde vara starkare än vad jag känner mig just nu” helt blåst bort. Istället för att känna ständiga skuldkänslor så fylls jag snarare av hopp och tro om framtiden. images (1)Jag är full av visioner, drömmar, idéer och en tro på att vi faktiskt kan göra en skillnad för människor här i Västerås och i Sverige! Det är en härlig känsla och det bästa med den är att det inte är jag som producerat fram den. Jag har inte envist hållit ut i bön, brottats med Gud och vunnit. Jag gav upp och då kom glädjen, hoppet och framtidstron!

Till sist vill jag även uppmuntra dig som läser detta att ge en gåva till Skandinaviska Barnmissionen, som bland annat arbetar på Filippinerna. Som du säkert vet så har tiotusentals människor fått sätta sina liv till, i spåren av den kanske största naturkatastrofen landet sett. Skandinaviska Barnmissionen finns och arbetar just nu för att hjälpa de drabbade familjerna, som står utan mat, vatten och hem. Jag har själv arbetat med den organisationen i Filippinerna och jag vet att deras arbete gör skillnad för människor. Hjälp dem därför nu att hjälpa de drabbade. Du kan hjälpa dem här, eller via deras facebook sida